Strata ...

Det kan visst förefalla 
som att det mörknar alltmer,
skuggorna breder ut sig
 
den som har ledsyn
känner sig fram
 
frågorna är speglingar,
reflexer skiktade
i tidens glas
 
oklara formuleringar
manifesterar dunkla tankar 
 
vem frågar du efter vägen
 
minns du dina drömmar,
ser du dina ledstjärnor
 
ljuset finns där framme
 
Dofter kan leda, oavsett om du ser i mörker eller inte.

Lockelser ...

I det mörker som råder
gäller det att ha rätt fokus,
på det som betyder något
 
bakom det som är mask,
den nakna sanningens ögon
 
i de mörka kulisserna
döljer sig belysningen,
lyser upp spelplatsen
i nästa del av pjäsen
 
lockas inte att tro på allt,
på det du vet är amsagor
 
i de dunkla skrymslen
kan fantasin överträffa
den verkliga verkligheten
 
 
Katsuraträd, doftar lockande. 

Bryta morgon ...

Vi gör allt som står i vår makt
för att förlänga morgnarna
i det dunkla gryningsljuset
 
sträcker långsamt ut oss
och drar oss i det längsta
för att krypa upp ur värmen
 
vill stanna i famntaget
som håller hårt om oss
 
någonstans i bakgrunden
kommunikationen,
mellan två
 
kyla kan komma plötsligt,
breda ut sig inifrån och ut
 
känslor påhejade av minnen
låter inte förnuftet tala
 
 
 Dimridåer döljer inte sikten helt. Vid älven, klarhet stundtals.