Vem vet vart orden går...

I ett skede läste klockorna av tiden

hon var noga med att inte välja tecken

någon annan hade målat på gatorna

streck som pekade åt samma håll

 

i byrålådan gömde hon sin rustning,

bland strumpeband och svarta spetsar,

som hon sedan klädde fågelskrämman med

Nu låter hon fåglarna flyga i frihet

korta stunder

prövar

 

Allra första gången

jag såg dina händer

reste sig en hög bränning

inuti mitt bröst

sköljde rent hus

 

solen sprack upp

i ett långsamt leende

honungen flödade

fyllde skålen

till brädden

med sötma”

 orden är musik för den som lyssnar

 

Igår kväll, Eva Cassidy i hörlurarna.

En lång färd...

Hon med hästen red förbi igår kväll

lämnade ett bud

 

var inte rädd för de svarta hålen

vid utkantsskogens myrmarker

 kolarens gamla eld brinner

sätt ner fötterna

försiktigt

”Det doftar kåda

tjära och rök

när jag blundar

läpparna smakar salt

och violpastiller

tungan som en vessla

bland stenrösen

 

Om en enda gång

jag fick hålla dina händer

om mitt ansikte

och andas in doften

av kärlek”

Inatt sov jag hela natten. Jag vet vem jag är när det vilda viskar.

Medicinmannen ...

Jag tror det bor en medicinman i skogen,

har sett spåren av hans mockasiner

bortom stenmuren nere vid älven

han slår på trumman och talar i tungor,

tror det finns de som går till honom för bot

 

jag hade en hund en gång

hon sprang från gården

ett skrik och hon lade sina 60 kilo platt

vet inte vem av oss som var mest förvånad

 

menar bara att det finns krafter

som jag inte vet så mycket om

 I´ll put angels around you / Dr Hook