Bakom, mot ljus...

Årets sista dag
i skogen, naturligtvis
 
andas och hämta
tystnad, tanka fria vidders
styrka, se sig omkring
memorera smaken
av smältande snö
på tungan
 
påminna sig om 
alla de små, spåren 
synliga för den 
som ser efter, mig
och dig
 
 
 
Det gäller att ha ögonen med sig, året om
 
 
Kanske det nya året kan bli lite mer Felliniesque...

Omslag...

Det är mitt i vintern,
vädret slår om
till milda blida miner
 
kylan viker undan,
kanhända bara tillfälligt, 
för lågstryckets framfart
 
dimman är en förmildrande omständighet
 
i den blå timmen
tänds lyktorna 
i museiparken
 
iskristaller vi kallar snöflingor, faller alltid tyst
 
Den där stilla stunden att bara få landa efter dagens fläkt, i tystnaden. Snöflingan har sitt sätt, jag mitt. 

Mellandagsmåndag...

På östra sidan
om den långa sjön,
färglägger några
kreativa människor
den svartvita världen
 
faluröda salonger för konstens skull
 
för konstens skull
för det vackra efter vägarna,
far vi mil efter mig,
ser oss om
 
pågående utställning i skogens finrum
är öppen alla dagar i veckan
 
Vackert så... för att inte missa något ser vi oss om i backspegeln.