Rullar på ...

Hon vars känslor 
man har lekt med,
vet att det går över
så småningom.
 
Sårad och trasig
läker ut och helas.
 
Hon vet mycket väl
att varken bitterhet
eller hat botar.
 
Det enda som hjälper
är att fortsätta känna
och leva i kärlek.
 
Hon är nära sina känslor,
låser inte in dem,
låter sig inte härdas.
 
Kärlek utan mål,
längtan utan avnämare,
värden att bevara.
 
Du vet vem du är,
men inte vem du möter.
 
De dagliga milen är tid att tänka. Även känslorna ser sin chans. Musiken späder på, och vi rullar. 

Visit kort ...

Det finns ord som faller
som tungt vatten, klyver
den påbörjade dagen i två,
 
det som var före,
det som kommer efter
 
jag bryr mig inte det minsta
om det som sägs är sant
eller om det är falskt
 
den som säger orden
vill att något ska ske
 
något sker med mig
 
den milda rösten
omtanken kamouflerad
 
orden bär genom dagen
 
Vissa bilder ska hållas oskarpa. Se det du kan se. Lämna resten åt fantasin.

Ett theorem ...

Jag ser framför mig
ödmjukheten breda ut sig
 
över stunder av magi
och mellanmänsklighet,
 
jag kan inte längre låta
de nyss skrivna raderna
om mina tillkortakommanden
störa den falska idyllen
 
en självuppfyllande profetia
är på väg att uppfyllas,
slå någons lilla värld
med häpnad
 
och du har för länge sedan
glömt bort henne,
vars fötter gick
och gick
 
Blommorna är törstiga. Och vem är inte det. Jag är törstig, allt och ingenting har jag.