Nya tider ...

Med en fot i det som varit,
och den andra på väg
till något som väntar
 
du går och du går,
lyfter foten lite försiktigt,
stannar till ibland
 
som längs en okänd stig,
i den välkända skogen
 
ofällda granar kommenterar
dina steg, manar susande på
 
du vet att du närmar dig,
ett fällande avgörande
 
Allt ljusare, framöver. 

Hög tid ...

Det är den dagen på året,
då förväntningar kan förmodas
samverka med föreställningar
 
arrangemangen pågår
parallellt, sida vid sida
 
vi kanske har hungriga fans
att mätta och lustigt förnöja,
små önskelistor att uppfylla
 
tillfredsställelsen ligger i
att ge, mer än att få
 
de dyraste gåvorna
levereras med omsorg,
omtanke och kärlek
 
 

Gnistor ...

Jag saknar nya bilder,
säger hon
 
den svarta med svans
ligger oladdad i byrålådan
 
bilderna som inte blir tagna
förblir obehandlade
 
jag behöver mer musik,
säger hon
 
orkestrarna ligger lite i diket,
och musikerna från förr
verkar ha tagit en längre paus
 
de oavslutade sångerna
slumpas på slutna listor
 
men i övrigt, säger hon
går det absolut ingen nöd på oss
 
du är min inspiration
 
Alltid inspirerande, glaskonst. Konstnär K-E Andersson, Gamla Kraftstationen.