Kyss mig ...

Bakom det lilla huset,
nordost vid jordkällaren,
stod den utdömda granen.
 
Igår skedde verkställigheten.
Granen fälldes innan den föll.
 
Stående stum i trädgården
i bandvagnens risiga spår,
slår mig en oväntad insikt 
om den vidgade utsikten.
 
Hela slänten är nedhuggen,
alla kyssmogna björkfröknar
och röda rönnen inkluderat. 
 
Jag hade räknat med 
att några skulle följas åt.
 
Men jag hade inte kalkylerat,
att alla träden stod i vägen,
stod i vägen, för en maskin.
 
Björkfröken har gått vidare, snart upp i rök, någonstans. Granen, som gick samma väg, visade sig vara vid fullgott vigör.

Kommentera här: