En penna för vingarna...

Den unge poeten
med gammelmansröst,
äger en kraft, en gåva
 
ur bokstavskällan porlar orden,
fyller de uttorkade tecknen
med kaskader av mening
 
mellan vingpennorna, en strid på kniven
 
om att duga, om att få uppmärksamhet,
om att våga, om att vara alienerad,
om att vara enad, med naturen
 
om att längta efter en kyssmogen tomat
 
om att vara en ung människa,
höra de olyckssaliga korparna,
och fortsätta skriva, fylla rad på rad,
rad på rad, med mening
 
för att den vackraste fågeln
i bröstet - ska få flyga fritt
 
Ikväll lyssnat på Ismael Ataria. En ung poet, lägg namnet på minnet. 

En pinne att lägga på minne ...

När vi inte kan ge oss iväg
dit där vi brukar fylla på,
till de solbelysta gläntorna
i den hemliga skogen 
 
När vi inte kan ge oss iväg,
till de långa sluttande granarna,
till de kringelikrokiga tallarna,
till mossmossemossbackarna,
eller till de stingsliga stickorna,
barribarrkvistarna
 
Blir vi så oerhört glada och tacksamma
för att skogen kommer till oss, genom
dem som förstår sig på, genom dem
som kan det hemliga språket
som sjunger bortom
stigen som vi 
inte tog.
 
Pinnar av ren glädje, vidare. 
 
 
Får "Hjärtklappning", av Maria Westerberg, en pinnbok. Läser, ser och hör. 

Bilduniversitet...

De första sju åren i livet, 
en magisk värld kallad barndom,
vid foten av de i sten huggna
trappstegen, upp till himlen.
 
En liten flicka som tar sig 
upp för trapporna, hastar
förbi bergets mossiga platå.
 
Klättrar lätt vidare 
med lillebror i följe,
genom en förtrollad skog
och når slutligen toppen.
 
Hon ställer sig upp
på den största sten
hon känner till,
ett helt berg!
 
Bortanför de torra höstängarna,
ser hon det djupblå skummande
kasta sig förgäves åt hennes håll.
 
Hon känner doften av sin barndom, vid havet. 
 
Jag läser min första bok av Dario Fo. Jag njuter, skrattar och förundras. Den här poeten skriver så, att jag börjar förstå. Boken beskriver hans första sju år, i en liten by vid Lago Magiore. " Bergen, himlen, vattnet är alltid de där jag lyssnade till min första historia. Kanske framgår det inte tillräckligt klart, men mitt bilduniversitet befinner sig där. Så när jag berättar om... , så förflyttar jag mig aldrig från den sjö, de dalar och floder där jag föddes."
(D.F, Fladdermössens by, 2005, s. 77 - 79).